I dagens samhälle råder hård konkurrens mellan företag på många marknader. För att klara denna konkurrens måste företaget ha klara och specifika mål. Om företag ska lyckas att uppnå dessa mål måste de beakta individerna i företaget. Det är ledningens uppgift att få de anställda att arbeta mot målen och ett styrmedel som går ut på att nå företagets mål genom de anställdas gärningar är belöningssystem. Belöningssystem är tänkta att skapa motivation och öka effektiviteten hos de anställda, blir de anställda mer produktiva är det lättare för företaget att nå de uppsatta målen.

Arbetssysslan har en stor påverkan på medarbetarnas motivation. Är arbetssysslan monoton kan det skapa negativ effekt attityden kring arbetsplatsen och motivationen. Syftet med denna forskningsstudie är att bidra med förståelse kring hur företag med monotona arbetssysslor kan öka motivationen hos sina medarbetare. Fokusen i studien ligger på att ta reda på vilka faktorer det är som kan öka motivationen hos medarbetare med monotona arbetssysslor. Utifrån en kvantitativ surveyundersökning hos tre företag tar vi reda på hur företagen arbetar med motivation och hur medarbetarna upplever motivationen utifrån olika motivationsfaktorer.

Syftet med denna studie var att undersöka hur personal på ett callcenter som arbetat länge med Monotona arbetsuppgifter upplever sitt arbete i förhållande till känslan av kompetens, samhörighet och autonomi, samt vad de tycker kan förbättras för att det ska uppfyllas i större utsträckning. Sex intervjuer genomfördes och materialet analyserades med hjälp av en induktiv tematisk analys. I studien framkom att alla respondenterna ansåg att det är viktigt att ha kompetens oavsett vad man arbetar med inom organisationen. Kompetensen utvecklades av individens eget driv men skulle kunna utvecklas ytterligare med fler utbildningar inom organisationen. Samhörigheten ansågs vara stark vilket gynnade samarbetet och den skulle kunna stärkas ytterligare genom fler aktiviteter arbetsgrupperna emellan.

Den här uppsatsen handlar om motivation i monotona arbeten. Vi har även undersökt lönens betydelse i monotona arbeten. Det vill säga arbetar man endast för lönens skull eller finns det andra faktorer som spelar in?Undersökningen är av en kvantitativ form och är gjord på Posten logistik och på ett brevbärarkontor i Karlstad. Först utgick vi från Maslow, Herzberg samt Hackman & Oldham för att koppla samman monotont arbete och motivation.

Musik på arbetet är ett ämne som är relativt oexploaterat och ouppmärksammat i dagens forskning. Forskare idag fokuserar snarare på hur musik påverkar människor i vardagslivet och exempelvis hur musik kan användas för att påverka människor i kommersiellt syfte. Att det inte finns mycket information om musikens roll i dagens postindustriella samhälle där arbeten i stor grad är kunskapsbaserade, gör att ämnet blir särskilt intressant. Syftet med vår undersökning har därför varit att bidra med mer kunskap om vilken betydelse musik kan ha på olika typer av arbetsplatser. Vi har fokuserat på arbetsuppgifter som är av komplicerad karaktär och därför kräver mycket kreativt kognitiv verksamhet, samt på arbetsuppgifter som är mer monotona och rutinmässiga.

AbstractThe aim of this study was to examine whether there are differences in Sense of Coherence between people in monotonous and non ? monotonous jobs with regard to birth order. In this present study, 89 individuals from three different working organizations participated, of which 51 (57, 3 %) of them were men and 38 (42, 7 %) women. The results showed that in varying occupations, firstborn children showed a higher level of Sense of Coherence. In monotonus jobs, middle children prove to have the lowest level of Sence of Coherence.

?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.

?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.

Syftet med arbetet var att försöka få en föreställning om hur en förändring påverkar de inblandades psykosociala arbetsmiljö, främst ur ett motivations och stressrelaterat perspektiv. Målgruppen var de butikskassörskor som numera även hanterar postärenden. En enkätundersökning samt intervjuer har utgjort metoden för att uppnå syftet. Respondenterna i studien är verksamma i en och samma butik. Enkäterna besvarades dock även av respondenter i en annan butik med traditionell näringsverksamhet.Totalt har femton personer medverkat i studien.Resultatet visar att försökspersonerna erfar nya ansvarsrelaterade arbetsuppgifter samt nya rörelsemöjligheter i det annars fysiskt monotona arbetet.

Denna rapport handlar om synen på den enskilde polismannens egenskaper och de arbetsuppgifter polisen bör prioritera. Genom intervjuer med olika samhällsgrupper som poliser, före detta kriminella, ungdomar och politiker kan man se att önskemålen om vilka egenskaper den enskilda polismannen bör ha varierar. Man tycker att polisen bör vara positiv, kamratlig, kompetent, orädd mm. När det gäller arbetsuppgifter anser ovannämnda grupper bl.a. att polisen bör arbeta med ungdomskriminalitet, familjevåld, narkotikabrottslighet och förebyggande verksamhet.

Syftet med den här uppsatsen är att få en bild över hur en controller arbetar i ett medelstort företag. Studien har genomförts med en fallstudie av två företag över en tre veckors period. Studien visar att controllers i medelstora företag har många olika arbetsuppgifter. Controllern tenderar att arbeta med redovisning och den framtida styrningen av företaget har en lägre prioritet. Hursomhelst har vi funnit att en controller i ett medelstort företag har fler arbetsuppgifter än vad litteraturen beskriver att en controller har.

I vår studie har vi undersökt om svenska controllers utför arbetsuppgifter som är att betrakta som controlleruppgifter. Vi har även undersökt om yrket påminner om en profession eller om den är på väg mot att bli en sådan.Studien är baserad på personliga intervjuer med två controllers verksamma på forsknings- och utvecklingsavdelningen i sina respektive företag samt med forsknings- och utvecklingschefen i det ena företaget.Resultaten av studien visar att de controllers som studerats utför arbetsuppgifter som är att betrakta som controlleruppgifter men att det dessutom för en av dem förekom arbetsuppgifter vilka ligger utanför det som vår studerade teori betecknar som controlleruppgifter. Det föreligger tecken på att yrket har vissa likheter med en profession men att den har en lång väg att vandra innan denna status kan uppnås..

Syftet med denna uppsats var att fastställa om och hur arbetsuppgifternas komplexitetsgrad påverkar vad de anställda motiveras utav. Vidare undersöktes vilka preferenser de anställda med arbetsuppgifter av olika komplexitetsgrad hade gällande icke-monetära belöningar. Det studerades även till vilken grad cheferna var medvetna om deras anställdas preferenser. Utifrån det teoretiska perspektivet ska de anställda med komplexa arbetsuppgifter motiveras utav inre faktorer såsom beröm, utveckling och ökad självständighet. Anställda med icke-komplexa arbetsuppgifter ska då påverkas utav yttre faktorer som lön och spontana materiella belöningar.

Syftet med studien ?r att kartl?gga de arbetsuppgifter som responderande fritidsl?rare anger sig arbeta med inom sin tj?nst och samtidigt synligg?ra hur stor m?ngd av dessa arbetsuppgifter som responderande fritidsl?rare anser reflektera den fritidspedagogiska kompetens de besitter och deras yrkesroll i helhet. Vi har genomf?rt en tv?rsnittsansats genom en webbenk?t som riktats mot yrkesverksamma fritidsl?rare. Webbenk?ten inneh?ller fr?gor d?r respondenten f?r uppskatta deras ansvarsomr?de, handlingsutrymme, arbetsuppgifter, samt balans mellan skola och fritidshem.

Under hösten 2013 genomförde vi en tidsstudie bland enhetschefer i en kommunal organisation. Resultatet visade bland annat att enhetscheferna spenderade mycket tid på att utföra administrativa arbetsuppgifter, som främst rörde personaladministration och dokumentation av sina verksamheter. Enhetscheferna ansåg själva att den här typen av arbetsuppgifter ökat eller förändrats markant de senaste åren. En konsekvens som framhölls var att det nära ledarskapet hamnade i skymundan. Forskning på enhetschefer samt administration styrker upplevelsen som framkom i tidsstudien. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som kan påverka en enhetschefs administrativa arbetsuppgifter.